Gymnasiepsykologi (för en del år sedan ) om inlärd hjälplöshet; hundar stängs in i en bur med två delvis åtskilda ”rum”. En signal och strax därpå får hundarna en obehaglig strömstöt av burgolvet (?) om de inte snabbt hoppar över till den ”fredade zonen”. Att snabbt hoppa över lär sig hundarna i experimentet snabbt, och slipper därför strömstötarna.
Då ändras villkoren. Ibland ges signal…utan att strömstöt följer, ibland ges stöten utan föregående varning och hundarna får ingen möjlighet att lära in en strategi för att undgå obehaget/smärtan. Till slut blir de helt apatiska.
Det spelar ingen roll att forskarna ger dem stötar, de ligger kvar utan att göra någon ansats att ens försöka flytta sig. Inte ens när burarna öppnas bryr sig hundarna – de måste knuffas, sparkas och släpas ut ur burarna.
Inlärd hjälplöshet.
Tänkte på det idag inne i livsmedelsbutiken, medan jag betraktade hyllmeter efter hyllmeter med tidningar om inredning, mode och hälsa.
Håller jag på att drabbas av en civiliserad, softad variant av vackert illustrerad inlärd hjälplöshet?
Hur jag än inreder mitt hem, eller klär mig, stylar håret, gör sit-ups eller komponerar min matsedel, så kan jag ge mig tusan på att det inom kort är en generande förlegad metod.
Måste jag verkligen ha så mycket handledning för att klara av att bo, klä mig och äta? Kan det bli så fel att göra på mitt eget sätt? Någon stöt av golvet lär det väl knappast bli?

Fast ännu värre…när någon annan skall tala om hur jag mår, varför och vad jag behöver för att må bättre…..och glömmer bort att fråga mig om slutsatserna är ok.
Och att jag själv glömmer bort att fundera på om beskrivningen och slutsatsen stämde…jag tar hela konceptet utan att ens reflektera, - av respekt/lathet/vilja att vara till lags/feghet/okunskap/ ……
Inlärd hjälplöshet.

”Så det som jag tolkade som ett ’ja’ var egentligen mer en tyst kapitulation,
han gjorde inte ett aktivt val utan avstod bara från att välja
så som den kan göra som är för utmattad för att kunna bestämma sig och
alldeles för trött för att kunna tro på något.” ur boken Flyga Drake av Khaled Hosseini, s338

My body has its own wisdom
and I trust that wisdom completely (affirmation från facebook)