KÄRLEKEN TILL SINA BARN

Veckans krönikör Anna Vestman är höggravid och filosoferar kring livet och önskar att det barn hon bär i sin mage ska komma ut snart.

Jag fastnade för dessa vackra ord om kärleken till sina barn som Anna skriver i sin krönika:

"Ibland kan jag känna att det sliter i mitt hjärta för att jag inte vet om det jag gör är det bästa. Om det jag gör blir rätt och inte fel. Om jag visar tillräckligt hur mycket jag älskar. Att min kärlek är gränslös och villkorslös. Att min kärlek till dem finns ingjuten i dem som en pulserande kärna som de kan bära med sig hela livet och som förvissar dem om att just de är älskade och bra precis som de är."

Wow, det är poesi Anna! Jag önskar jag kunde uttrycka mig så målande om mina känslor.

För visst är barnen det finaste vi har och hör också livet till. Jag lyckönskar dig och din familj till nedkomsten och hoppas att du kommer att kunna njuta av stunden när barnet äntligen kommer ut och ni får träffa barnet. Det är en helig stund när ett nytt liv gör sitt inträde till denna värld. Det är det mäktigaste jag har fått vara med om som människa. Varje barn är ett litet mirakel och vi ska komma ihåg att behandla dem därefter, med villkorslös kärlek och omtanke, varje dag och varje stund och alltid finnas där för dem.

» www.fjarilsvingar.se